Jag ska ge livet ett nytt försök

De sista två veckorna har varit tuffa. Jag har försökt ta livet av mig igen. Jag blev körd till PIVA av tre poliser förra måndagen och stannade två dagar. Jag hatar egentligen att vara på PIVA, men denna gången var det ganska skönt, att få medicin, hjälp och lite lugn och ro samt fly från vardagen.

Jag har haft fler självmordstankar och planer utöver det som hände i måndags. För mig desperata rop på hjälp. Hur personalen ser på det vet jag inte, men någon vidare hjälp har jag inte fått.

Jag mår bättre, det gör jag. Jag är inte lika utmattad som när jag kom till Sverige. Fysiskt mår jag bättre. Psykiskt var det bättre ett tag. Men nu känns det som att mitt psykiska mående är tillbaka på ruta ett igen.

Jag funderar nu på att avbryta behandlingen och flytta tillbaka till Tyskland. Ska jag ändå klara mig själv, kan jag lika gärna åka tillbaka till Tyskland. Där kan jag försöka komma in i vardagen och långsamt börja med arbetsträningen på plats och åka in till kontoret. Jag kan få vara med min hund igen och gå promenader. Jag kommer säkert kunna rida när jag känner för det och har lust utan större krav. Jag har en bra Psykiater i Tyskland och en terapeut kan man säkert ordna.

Som det ser ut här och nu, känns det inte som att jag kommer vidare med mina tankar och handlingar. Men jag är beredd att ge livet en ny chans och gärna genom att flytta hem till Tyskland igen.