Bruno

Nu kommer ett inlägg om The one and only, min älskade Bruno!

Bruno är en blandras, chihuahua och prazsky krysarik. Det är två kilo kärlek på fyra ben.

Jag fick Bruno när han var 2,5 år, numera är han 9 år.

Han är en ganska speciell kille och vet vad han vill och inte vill. Han har ett tydligt kroppsspråk. Saker han tycker om är äta, godis, grisöron, sova, mysa, resa, sitta i väskor och påsar och åka på tävling. Saker han inte tycker om regn, snö, höga ljud och sallad.

När man ska gå ut brukar han köra tassarna i marken och vägra gå. Är han lös kommer han när han tycker man gått för långt ifrån honom, så det är lättast att ha honom lös. Han hatar gå ut vid dåligt väder, men vi fint väder brukar han pinna på även om han kan vara lite trög startad. När man har honom lös och han går bakom en, när man vänder sig om för att se om han är med brukar han vända med ett språng i luften som att yes nu ska vi vända hem.

Bruno brukar räcka ut tungan väldigt ofta, det är väldigt gulligt. Han har tyvärr tappat en hel del framtänder, men han har fortfarande världens gulligaste smile.

Bruno tycker att allt han lägger tassen på ska han få. Han tror också att han äger världen, där han går in är hans place och det är han som bestämmer vem som får vara där.

Brunos bästa vän heter Bolle, Bollen är en jack russel. De brukar springa i skogen. Bolle först och Bruno efter.

Bruno tycker även om hunden Elsa väldigt mycket, Elsa är en austrailen shepherd.

Bruno är väldigt berest, vi har rest mycket ihop. Vi flyttade till Tyskland ihop. Vi har åkt tåg, vi har flygit, åkt båt och vi har åkt bil så många gånger ihop.

När vi cyklar sitter han alltid i cykelkorgen. I Tyskland cyklar vi överallt.

Bruno tycker om att följa med på tävling. Han fattar när det är tävling. När man kommer fram skriker han av glädje. Han tycker om att gå terrängbanan.

Bruno har mot sin förtvivlan blivit tvingad till att vara stall hund. På sommaren tycker han det är härligt. På vintern tycker han det är pest och stannar helst hemma.

Bruno är också ganska duktig på agility. Men han brukar tröttna efter en stund. När vi gick agility kurs var han dock mest intresserad av tjejerna.

Bruno fick vara första kapten på båten i somras när han var med mamma till sjös.

Bruno kan många tricks, sitt, ligg, tass, high five, sitt fint, rulla, krypa, snurra, spela död och plinga på sin ringklocka. Ibland när han ska få godis försöker han göra alla tricks samtidigt, kanske får man extra mycket godis då?

Bruno älskar grisöron, han vaktar dom med sitt liv och dom ska vara med när man sover och ibland får dom även följa med ut. Han gillar också dentastix, dom brukar han först försöka gömma, för att sedan äta när han har lust. De ska också följa med när man ska sova och ibland får även dom följa med ut. Ingen får röra hans godsaker.

Ibland får han bus ryck. Han brukar köra mattrace (springa runt runt fram och tillbaka på mattor). Ibland snor han en sko.

Bruno skäller ganska mycket. Han tycker inte om när folk kommer in, vissa biter han i fötterna om dom kommer för nära mig. Vissa människor älskar han.

Han är inte så förtjust i andra hundar, förutom sina vänner. När man är ute och går brukar han skälla ut mötande hundar.

Bruno vill gärna gå och lägga sig vid 21-22 tiden och han tycker om sovmorgon. Han ligger gärna under filtar, heslt fluffiga.

Bruno gillar sola, och han gillar sin gris.

Bruno har räddat mitt liv några gånger, bara genom att finnas till. Jag har dåligt samvete över att jag har velat ge upp livet och lämna honom. Men ibland känns det som att han har det bättre utan mig.

De senaste åren har jag varit inlagd mycket/för dålig för att ta hand om honom. Då har jag haft turen att Sara, mamma och min syster har tagit hand om honom. Det är jag evigt tacksam för. Just nu är Bruno hos mamma, men vi brukar video chatta varje dag. Jag hoppas att han får komma tillbaka till behandlingshemmet snart igen.

Följ mig gärna på Instagram – @ett.liv.vart.att.leva

Följ Bruno på Instagram- @little.bruno.dog